A sample text widget

Etiam pulvinar consectetur dolor sed malesuada. Ut convallis euismod dolor nec pretium. Nunc ut tristique massa.

Nam sodales mi vitae dolor ullamcorper et vulputate enim accumsan. Morbi orci magna, tincidunt vitae molestie nec, molestie at mi. Nulla nulla lorem, suscipit in posuere in, interdum non magna.

Varme øyeblikk. Om musikk, helse og livskvalitet

br2002_017FSRuud, Even (2001). Varme øyeblikk. Om musikk, helse og livskvalitet. Oslo: Unipub forlag.

Reviewed by Helen Wikland

Even Ruud kom under hösten 2001 ut med en ny bok, Varme øyeblikk. Han önskar med den visa hur musik och kulturaktiviteter kan spela en roll i förhållande till hälsa och livskvalitet. Boken är uppdelad i tre avsnitt och berör delarna musik, hälsa och livskvalitet, erfarenheter med musikterapi och slutligen musikens verkningar.

Ruud hänvisar till aktuell forskning i ämnet för att förtydliga sambandet mellan hälsa, konst och kulturaktiviteter. En historisk tillbaka blick till antiken inleder boken för att visa på att musikens kraft redan då ansågs ha en harmoniserande verkan på kroppen och sinnet.

Den medicinska teknologin skapar stora förväntningar i dagens samhälle, reservdelar till kroppen, bättre eller alternativa mediciner, privatkliniker, hälsohem mm. God hälsa anses vara lika med ett perfekt liv. Det är ej längre bara det biologiska som är viktigt när det gäller sjukdomar utan vi tar hänsyn till både de psykologiska och sociala faktorerna när vi pratar om hälsa, menar Ruud. Ekonomisk tillväxt och en ökad materiell välfärd ger inte självklart ett bättre liv. Det pratas om livskvalitet i vårt samhälle idag. Glädje, gemenskap, hopp och mening är bara något av det människor söker. Våra känslor är grundläggande för hur/vad vi upplever som värdefullt i livet. Musik kopplas ofta ihop med vårt känsloliv. Musik kan framkalla starka och intensiva musikupplevelser. Den efterlämnar starka spår i oss och kan även hjälpa oss att orientera oss genom hela livet. Personliga minnen som väcks till liv och som är knutna till vårt innersta, ” vår identitets ljudspår “. Musik kan skapa tillhörighet, värderingar, ett socialt eller kulturellt sammanhang mm.

Konstnärliga terapier togs mer i bruk efter andra världskriget och idag utbildas musikterapeuter i ett flertal länder. Arbetsfältet är brett, från äldreomsorg, specialpedagogik, psykiatrisk behandling, sjukhus, inom kultur mm.

Ruud berättar om olika inriktningar av musikterapi och dess arbete, metod och forskning. Inom musikterapin har det skett en positiv utveckling och det är viktigt att ämnet etablerar sig inom utbildningssystemet, skriver han. Att ge människan nya handlingsmöjligheter är centralt för musikterapi, anser Ruud. Musik är för många förknippad med prestationsångest eller att vara omusikalisk.

Att vara musikalisk handlar mer om en förmåga till att mottaga och reagera meningsfullt på ljud, rörelser och språk, skriver Ruud. Är tiden mogen för att avskaffa det traditionella musikalitetsbegreppet? Kan musik och andra konstnärliga aktiviteter på våra arbetsplatser eller vår fritid gynna vår hälsa? Skapa varma ögonblick? Ruud menar att den kunskap och kompetens som redan finns måste omsättas till en bredare social rörelse.

Boken är mycket intressant och bra sammanställt. Det finns mycket kunskap i de olika forskningsresultaten. Just forskning är viktig för att visa på hur stark musikens kraft är. När något nytt är på väg att hända i samhället har det ofta skett med hjälp av musik och i någon form av rörelse för att få ett starkare fäste för sina idéer. Men rörelser skiljer också isär människor. Hur kan vi skapa en rörelse där samspelet mellan olika människor är det viktigaste? Har vi redan börjat att göra det? Musikterapeuter finns redan i dag i olika sociala miljöer.

Jag vill hänvisa till ett litet stycke skriven av Yoko Ono ur sin bok Grapefruit som jag tycker sammanfattar Ruuds tankar med sin bok.

SPEGELSTYCKE
I stället för att skaffa en spegel,

skaffa en person.
Titta in i honom.
Använd olika människor.
Gamla, unga, feta, små…

Jag tror att det här är vad dagens samhälle söker idag och vad författaren vill – att möta och titta in i varandra.

Vi kan inte gå vidare utan det. Vi har inte tid, sägs det ofta idag. Människan går på sparlåga men med hjälp av musik kan vårt inre, våra känslor väckas igen. Där kan vi börja att hitta tillbaka till en ny livskraft med varandra, i samhället.

Mitt hjärta blir varmt när jag förstår vad framtiden har i sin blickpunkt.

Comments are closed.